Lily Rose Johlin någon timma gammal.
Det är en varm vecka, solen skiner, det är sommarvärme,
jag är högravid, är beräknad till den 24 maj.
Jag är helt säker på att jag kommer få gå över tiden med
en 2-3 dagar, varför vet jag inte, men fel har jag iaf!
Det är tisdag den 22 maj och hur varmt som helst ute,
är man gravid så är iofs allt varmt. Vi bestämmer oss
för att njuta av värmen och åker till almenäs så
Linnéa får leka av sig, Johan har semester, så jag kan ta det
lugnt och titta på när det gungas och byggs i sandlådan.
Runt 14 tiden åker vi hemför det är olidligt varmt.
När vi är hemma så somnar jag en stund på soffan,
när jag vaknar så känner jag av lite mensliknade känsla
tänker inte mer på det men påpekar det till Johan,
som tycker vi ska ringa till Sofia som ska sova här när vi väl åker in.
Jag skrämde nämligen upp Johan att andra förlossningen kan gå oerhört snabbt
så Sofia hade väl redan sovit här i 2-3 omgångar? eftersom jag haft förvärkar
i omgångar. Han ville då inte att jag skulle föda hemma, inte jag heller för den delen.
Äsch det är nog inget säger jag, eftersom det vart falsktalarm i 1 månadstid nu.
Sofia kommer efter en liten stund och vi vi äter lite gott till kvällsmat,
ser på tv, desperate Housewives om jag inte minns helt fel.
Klockan är närmare 23-23.30 nu och jag känner abslout inget.
Vi går och lägger oss och precis när jag ska somna, jo då
kommer värkarna!
Först kommer det runt 10 minuters mellanrum, andas
och tänker att det är förvärkar. Håller väl på så i en timmas tid.
Värkarna är helt hanterbara.
Efter 1 timma är det ungefär 7-8 minuter emellan.
Johan tycker jag ska ringa förlossningen.
Jag tycker att jag ska sova, för det är säkert bara falsktalarm.
Men jag ringer och pratar med dom, säger att
nu är det 6 minuter emellan värkarna.
Vi är välkomna in när jag inte orkar gå hemma längre.
När jag lagt på tar jag två alvedon eftersom jag vill sova lite.
Jag lägger mig igen, Johan är uppe och gär smörgåsar till sig
som han ska ha med. Nu är det ungeför 3 minuter mellan värkarna.
Nej jag har inte fått sova än.
Värkarna är fortfarande helt hanterbara.
Nu tycker Johan att vi ska åka in så han väcker Sofia,
jag tycker iofs att vi fortfarande kan vara hemma då det inte gör så ont.
Men nej Johan propsar och det är ju faktiskt bara 2-3 minuter mellan värkarna nu.
Så vi åker när klockan är runt 02.10
Bilresan tar 10 minuter, jag får 1 eller 2 värkar under färden,
lite svårt att ställa sig upp i bilen då, otymplig som man är.
Vid 02.20 är vi på förlossningen.
Vi får komma in i ett förbredelserum där man ska köra
CTG kurva och känna hur öppen jag är.
Precis när Barnmorskan kommer in får ja en värk, andas.
Eftersom jag precis haft en värk nu tycker barnmorskan att
jag kan lägga mig ner och göra en CTG kurva, men jag
ställer mig rätt fort upp igen och andas, en värk kommer.
När värken är över så säger barnmorskan att hon ska nog
känna hur öppen jag är eftersom jag fick två täta värkar.
Hon tycker det är onödigt att bebis föds i förbredelserummet,
det tycker både jag och Johan med.
Och sedär ja, jag var öppen 8-9 cm visst.
Tur var väl det för jag hade nog svurit åt henne om hon sagt 1-2 cm ;)
02.30 skrivs vi in på förlossningen och får ett
förlossningsrum, barnmorskan säger att jag hinner inte bada.
Väl inne på rummetpackar vi upp lite,
jag får en värk, andas, fortfarande hanterbart.
Helt plötsligt säger jag till Johan som står framför mig,
jag måste krysta nu! Under tiden frågar barnmorskan om
en student får vara med, självklart får hon det.
Eftersom mitt vatten inte gått, tar de håll på hinnorna,
då är klockan 03.10. Lustgasen kopplas på
då jag får värkar väldigt ofta nu och gärna vill krysta.
Min enda tanke är nu, bara jag slipper krysta i 2 timmar
som jag gjorde med Linnéa.
Det blev inga 2 timmar kan jag ju säga.
Efter typ 4 krystvärkar var hon ute.
Klockan 03.19 den 23 maj föds världens finaste
lillasyster på 4270 gram och 52 cm kort/lång.
Detta var verkligen en drömförlossning,
värkarna var helt hanterbara hela tiden med hjälp
av andningen. Det kändes knappt att jag fött barn down there
efteråt. Jag hade mest ont i mellangärdet efter krystarbetet.
Min första kommentar efter att lillasyster är ute är;
Är det såhär lätt kan vi likaväl ta 10 till.
Barnmorskan skrattar nog lite åt mig och säger att
vissa är ju gjorda för att föda barn sägs det.
Så det är verkligen skillnad på förlossningar.
Linnéas förlossning önskar jag inte ens min värsta fiende,
satan i gatan vad ont jag hade då, minns den knappt,
var helt väck pga smärta och sömnbrist.
Kunde knappt sitta ordentligt på 1 månad.
Lilys förlossning skulle jag kunna gå igenom varje dag
om vi ska jämföra, inte för att jag behöver göra det dock ;)
Känns ju lite jobbigt att föda barn varjde dag ;)
Puss & Kram
